Växthuset

Idag när jag hade lämnat Lee på förskolan smet jag ut i växthuset en liten stund. Skäms nästan över hur lite tid jag har lagt där ute i år. I bland har det till och med gått två-tre dagar utan att jag har varit där ute. Men det är så mycket annat man ska hinna med. Så idag passade jag på att gå ut en sväng och städa undan och ta bort de döda bladen på tomaterna och gurkan.
Chilifrukterna står i ett hörn och bara skriker att plockas av. Så många chili denna plantan har gett i år. Jag har redan frysit in en stor påse med frukterna. Nu blir här nog iallafall två påsar till.
I år möglar mina tomater på ett sådant konstigt sätt och innan de ens har blivit mogna. Alla tomater som har kommit hitils har alla varit mögliga. Kanske därför jag har tappat suget att gå ut till växthuset för jag får ändå bara slänga det som har kommit. Blir så ledsen varje gång jag ser en tomat och tänker nu äntligen och så kollar jag på den och ser att hela botten är möglig. Är det någon mer än jag som har haft problem med sina tomater i år?
Fast idag var det lycka. Några riktiga tomater hade kommit och jag plockade dom även om de inte riktigt var färdiga. Men de får mogna till sig det sista i fruktskålen istället. 
Physalisarna håller på att bli färdiga och jag plockade in några till fika. Det är ju så gott att äta något man precis har plockat och som man har slitit för att kunna äta. Smakar mycket bättre på något vis.
Gurkor har vi fått mängder av i år. Vet inte hur många vi har plockat på de två plantor jag har. Vi har tillochmed gett bort några för att vi inte kunde äta upp alla själv. Men nu börjar den nog sjunga på sista versen då det känns som om jag klippte bort halva plantan i döda blad.
Men några till gurkor ska vi nog få njuta av innan kylan kommer.
Det blev en liten skål med lite smått och gott som kom med in från växthuset.
 
Nu ska jag sätta mig och jobba vidare på hemsidan och även ett lite bildspel till er från sommaren.
Ha en fin torsdag <3
 
 

En förmiddag i skogen

När jag hade lämnat av Lee på förskolan så skulle jag egentligen gå hem och sätta mig med jobb framför datorn. Men solen sken och jag hade ett sådant sug med att gå ut i skogen. Jag tänkte att jag ska passa på nu när jag har några timmar för mig själv. Så jag gick hem och hämtade en termos med kaffe, kameran och stativet och gick in i den bästa skogen jag vet.
Älskar stora, gamla skogar. Ljudet och ljuset är något så magiskt med dom och man känner lugnet. Ett lugnt som är svårt att förklara. Det har nog med tystheten att göra. Det är inte många minuter per dag som man har det helt tyst. Så därför är det så viktigt för mig att få komma ut i skogen lite då och då bara för att få vara. Sitta ner vid en mossig sten och dricka mitt kaffe. Det är lyx för mig och jag skulle aldrig i hela min värld byta det mot något annat.