Mia Ohlson

Månförmörkelse
Igår åkte jag ut strax efter nio. Denna gång skulle jag inte missa det. Det hade pratats om en delvis månförmörkelse och att denna såg man bäst precis då månen gick upp. Jag körde till platsen där jag vet att man ser månen bäst. Och javisst, där var den precis uppkommen över grantopparna med högra hörnet skuggat. 
Precis när jag steg ut i från dörren så började regnet droppa. Jaha, tänkte jag. Nu är det väl för molnig för att se när jag äntligen har lyckats ta mig ut. Men så fort jag stannade bilen för att ta det första kortet så slutade det. Himla tur. Och månen han var så fin, stor och alldeles lila/röd.
Jag körde en runda på skogsvägarna för att se om jag såg den något bättre från en annan plats. Älskar att köra om kring och leta. Ständigt på jakt efter det bästa platsen, bästa ljuset och bästa vinklen. Tillslut var det så mörkt ute att jag endast såg skenet från bilens lycktor och månljuset. Då körde jag hemåt igen, tacksam för det naturen ger oss.
 
Jag, månen och stjärnorna
Månen lyste så fint i kväll att jag var tvungen att gå ut och fota. Efter ett tag hade den gått i moln och jag fotade för första gången i år stjärnorna istället. Älskar att nätterna börjar bli mörkare. Älskar de stjärnklara nätterna då man kan ligga i timtals och bara drunkna i dess evighet.
Månen, precis innan molnen kom och täckte över den
Årets första stjärnbild.
Och så en liten mån-selfie :)
God natt <3