Sjön i morgonljuset
God morgon till er alla!
I morse orkade jag äntligen att ta mig upp ur sängen för att se solen gå upp. Jag har så himla svårt att verkligen ta det där steget ur den varma goa sängen, men jag vet ju att det väntar något där utanför som är ännu bättre. Det finns nog inget annat sätt som är bättre än att få starta dagen med en soluppgång.
Jag behövde denna stund känner jag nu när jag sitter här och skriver. Behövde den för att få vara bara med mig själv och naturen. Få andas och ta allt i min takt. Det kan lätt bli lite intensivt med en 16 månaders unge, så de där få minuterna som man faktiskt får vara själv gör så mycket med en. Därför älskar jag att tassa upp medans resten av familjen sover och bara får vara med mig själv. Det blir något magiskt över det hela.
Eftersom jag hade så svårt att komma upp ur sängen så var klockan ganska mycket innan jag for iväg. Strax efter fem var jag nere vid sjön. Så solen hade redan kommit upp en bit på himlen. Men det gjorde inte så mycket. Den lilla stunden som solen visade sig gav mig så mycket energi att jag kände mig ens inte trött.
Precis när solen var över trädtopparna och inte hade gått in bakom molen så lös den så där bländande fint rätt in i fönstret på kyrkan.
Det växer fullt med vita små blommor både i vassen och ute i vattnet. Någon som vet vad det är för blomma? Fina är dom i allafall.
Fullt med vita små blommor.
Jag fick en glimt utav solstrålarna innan den gick in bakom molen och jag for hem igen till min familj som fortfarande ligger och snussar :)Trevlig lördag till er <3